Höjdpunkten

När jag kom hem till min lägenhet idag efter min andra skoldag för i höst slog det mig för första gången någonsin hur skönt det var att komma hem till någon. Det slog mig att en så liten och en så enkel sak som att komma hem till sin älskade som väntar på en faktiskt kan vara höjdpunkten på dagen.

Då sommaren led mot sitt slut och studierna i Åbo sakta men säkert började närma sig igen trodde jag att så många saker skulle vara mina höjdpunkter. Men från och med idag vet jag att vad höjdpunkten definitivt inte är.

Höjdpunkten är inte att vakna på morgonen och äta skärgårdsbröd med lax till frukost.

Höjdpunkten är inte att andas in höstens första luft då man går från busshållplatsen mot universitetet.

Höjdpunkten är inte att se alla bekanta byggnader igen, att stå i ASAs aula och beundrande småskratta åt alla nya studerande som inte vet vart de ska.

Höjdpunkten är inte att träffa sina studiekompisar igen och fråga hur det har gått över sommaren, inte heller att dricka kaffe med var och en av dem.

Höjdpunkten är inte att stå och köa i den hundra meter långa matkön för att få sig en mättande portion studentlunch.

Höjdpunkten är inte att febrilt utöva självstudier i ett hörn av sitt favoritbibliotek, ej heller att sitta på ett möte med ett av de bästa styrelserna på jorden. Inte att få göra det man älskar att göra efter en paus över sommaren.

Nej, höjdpunkten är något helt annat.

Den är att komma hem efter den utdragna dagen, halvt missnöjd med att man inte hunnit göra precis allt man önskat och planerat, och bli bemött av den man älskar i trappuppgången. Den är att få stiga in i sin lägenhet och känna den ljuvliga, kärleksfulla doften av hemlagad mat som är en dans för smaklökarna. Den är att få all denna kärlek, alla dessa kramar av den man älskar mest, trots att hon är trött och halvsjuk och egentligen bara borde ligga i sängen och sova.

Aldrig har det känts såhär bra att komma hem. Aldrig har jag längtat såhär mycket på att få lämna dagens bravader bakom mig och bara lägga ner mig i sängen bredvid henne och mysa bort resten av dagen.

Jag trodde aldrig att höjdpunkten kunde vara kärlek.

Advertisements

Absurt, fru Grahn-Laasonen!

Nu har regeringen ställt till det igen!

Vid det här laget borde det te sig föga överraskande att SSS-regeringen ställer till med små skandaler var och varannan vecka. Det har inte ens gått ett helt kalenderår sedan regeringen tillsattes och redan har de lyckats vända största delen av den finska befolkningen mot sig.

Och av någon oförståelig anledning tycker Trippelässet om att trakassera oss unga studerande – landets framtid.

Hösten 2015 kom regeringen med ett förslag om att slopa studiestödet för dem som byter studielinje mitt under sina studier. Efter högljudda protester backade dock regeringen (ett under har skett!) och inget beslut fattades i frågan. Däremot har utbildningen som helhet drabbats av stora besparingar och inget tyder på att regeringen skulle sluta spara på kunskapens bekostnad i framtiden.

Idag kom undervisnings- och kulturministeriet med ett nytt förslag om besparingar. Ett verkligen absurt förslag, om du frågar mig.

Enligt förslaget ska studiestödet sänkas från dagens 360 euro till 250 euro, en nivå som motsvarar studerande på det andra stadiet. Dessutom ska antalet stödmånader sänkas från 60 till 54 och det krävda antalet studiepoäng per månad ökas med en poäng. Bostadstillägget skall förbli på sin nuvarande nivå, medan studielånets storlek skall stiga. Däremot kommer kompensationen för dem som blivit klara i förtid sänkas från 40 % till 30 %.

Frågan jag ställer nu är följande: har utbildnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen en minsta aning om vad hon föreslår? Studiestödet är den viktigaste inkomstkällan för flera studerande (tyvärr), eftersom flera av oss inte kan arbeta speciellt mycket vid sidan om studierna. Hela systemet är redan ett ko0mplicert nätverk av paradoxer:

Regeringen vill att vi ska studera snabbare för att komma in i arbetslivet så snabbt som möjligt. De vill också att vi ska arbeta mera för att generera mera inkomster till staten. Samtidigt är det omöjligt för oss att arbeta mera och samtidigt studera snabbare på grund av dagens system med restriktioner för hur mycket man får förtjäna om man vill klyfta studiestöd. Och börjar vi arbeta mera förlängs dessutom vår studietid.

Om denna reform blir verklighet betyder det att magisterstuderande blir tvungna att bli färdiga ÄNNU snabbare. Antalet stödmånader har redan sänkts en gång, hur mycket mera kan det sänkas?

Jag tycker fortfarande att vi mycket väl kunde minska på studiestödet, eller till och med slopa det helt, om studeranden i gengäld får jobba så mycket de vill. Detta skulle visserligen förlänga studietiden, men det skulle antagligen också incentivera flera studerande att jobba vid sidan om studierna, vilket skulle medföra ökade inkomster för samhället. Vore inte detta en bättre lösning än att göra det ännu tuffare och stressigare för studerande än det redan är?

Studiestödet är inte en stor inkomst och väldigt få studerande kan påstå sig leva flott. Och jag tror inte vi kräver det heller. Det enda vi vill är att kunna leva någorlunda normalt och studera i en takt som gör oss experter inom just det område vi studerar. Framtidens Finland kan inte fungera på halvprofessionella ämbetsmän. Vi måste hålla fast vid den höga nivån av studier som vi kunnat stoltsera med hittills.

Absurda förslag som denna kommer bara att hämma all utveckling och försvaga Finlands konkurrenskraft utåt. Det ser dåligt ut på papper, det ser dåligt ut i verkligheten och det ökar verkligen inte förtroendet för Trippelässet.

Kära fru Grahn-Laasonen: gör det rätta beslutet och lyssna på våra protester den 9.3. Fatta sedan det rätta beslutet och släng detta förslag i skräpkorgen. Ungefär 200 000 studerande runtom i landet kommer att hylla dig för det.

Jag tror dock att kampen redan är förlorad. Tyvärr.

Nu åker julen ut! 

Du har säkert tröttnat på julen redan? Allt sedan radiostationerna slutade spela julsånger på annandag jul? Allt sedan julmaten försvann från butikerna och ersattes med memma och chokladägg? Finemang! Då vill jag slå sista spiken i kistan med 12 Events of Christmas: Lucka 11 och 12! 

Nu kanske vissa av er frågar vad i hela halva världen jag svamlar om. Julen slutade ju vid nyåret, eller allara senast vid trettondagen! Fel! Traditionellt sett slutar julen tjugo dagar efter jul, vid Knuts dag. Och den dagen råkar vara idag. 

Behöver du flera bevis? Den magnifika julgranen framför Åbo domkyrka håller på att monteras ner idag. Den riktiga vintern började äntligen, så som den brukar nuförtiden. Juljusen försvinner så småningom från husfönstren. Ja, nu är julen definitivt över. 

Och med det börjar en ny termin även vid Akademin. Ett halvår kvar. Tiden rinner snabbt. Nu börjar de riktiga studierna! Sociologi, folkrätt, statskunskap – och franska! Oui! Det räcker ju inte med att behärska fyra språk! 

Studier. Fester. Snö. Kaffe. En hel del springande hit och dit. 

2016 börjar som väntat.