Nu åker julen ut! 

Du har säkert tröttnat på julen redan? Allt sedan radiostationerna slutade spela julsånger på annandag jul? Allt sedan julmaten försvann från butikerna och ersattes med memma och chokladägg? Finemang! Då vill jag slå sista spiken i kistan med 12 Events of Christmas: Lucka 11 och 12! 

Nu kanske vissa av er frågar vad i hela halva världen jag svamlar om. Julen slutade ju vid nyåret, eller allara senast vid trettondagen! Fel! Traditionellt sett slutar julen tjugo dagar efter jul, vid Knuts dag. Och den dagen råkar vara idag. 

Behöver du flera bevis? Den magnifika julgranen framför Åbo domkyrka håller på att monteras ner idag. Den riktiga vintern började äntligen, så som den brukar nuförtiden. Juljusen försvinner så småningom från husfönstren. Ja, nu är julen definitivt över. 

Och med det börjar en ny termin även vid Akademin. Ett halvår kvar. Tiden rinner snabbt. Nu börjar de riktiga studierna! Sociologi, folkrätt, statskunskap – och franska! Oui! Det räcker ju inte med att behärska fyra språk! 

Studier. Fester. Snö. Kaffe. En hel del springande hit och dit. 

2016 börjar som väntat.

Advertisements

Inför ett nytt år

Året närmar sig sitt slut, men jultiden kör på för fullt. Det är därför dags för 12 Events of Christmas: Lucka 10!

Ute smäller det som om ryska armén skulle ha inlett ett offensiv mot Finland. Klockan tickar stadigt mot midnatt. Marken är grön och himlen är svart. Champagneflaskans innehåll försvinner magiskt och ett nytt år står inför dörren.

2015 har varit ett väldigt spektakulärt år, både för samhället i allmänhet och för mig personligen. Vi har fått överleva ett år med terrorattacker, politiska skandaler, klimatkonferenser och nymodigheter. Jag har blivit student, haft en tidernas sommar, flyttat hemifrån, blivit politiskt aktiv och inlett studierna i sociologi vid Åbo Akademi. Saker har gått som väntat, men året har fört med sig också en hel del överraskningar av flera olika slag.

2016 kommer säkerligen att vara ett intressant år. Världen får kämpa med ISIS, terrorhot och den eviga kampen mot den globala uppvärmningen och krig. Vi får med spänning vänta hur trippel-S-regeringen styr vårt land djupare in i ett kaotiskt läge, medan Finlands 100-årsdag närmar sig. Mina studier fortsätter och i juli är det dags för mig att göra min medborgerliga plikt för staten och rycka in i militären. Och jag är absolut säker på att året även för med sig en hel del överraskningar.

I år har jag utvecklats som person. Upplevt nya saker, träffat nya människor, fått nya vänner. Lärt mig nya saker och lärt mig se på mig själv och på livet på ett annat sätt. Det finns just inget jag ångrar med det gångna året och då klockan slår tolv tar jag med mig en hel del minnen som jag knappast någonsin kommer att glömma.

Om du har delat ens en sekund av året med mig vill jag varmt tacka dig. Tack. Du har gjort även detta mitt nittonde levnadsår till en succé. Och om du är en som spenderat lite mer än en sekund med mig vill jag tacka dig extra mycket. Ni vet vilka ni är och ni vet varför jag är tacksam.

Nu återstår endast raketerna, skumppan och allt de där andra som vi associerar med nyårsfirandet. Fira försiktigt, så får du njuta av ännu ett år på denna jord.

Gott nytt år 2016 allihop!

image

Julens glädje

Dags för 12 Events of Christmas: Lucka 9!

Innan du börjar invända och säga att jag misslyckats, eftersom jag bara hunnit till lucka 9 då det redan är julafton, så säger jag att det inte stämmer eftersom julen egentligen börjar först imorgon! 😉

Idag har vi firat jul på de flesta håll i landet. I skrivande stund sitter jag på soffan i vardagsrummet, mätt (och törstig, även efter två stora glas vatten) och med julgranen samt en liten presenthög bredvid mig (men en hel del papper överallt runt omkring mig). Resten av familjen har redan lagt sig och jag känner mig faktiskt också smått utmattad själv. 

Men det finns något speciellt jag vill dela med er innan min dejt med John Blund. 

Förutom vårt typiska julfirande, som omfattar julbastu och julbord med alla läckerheter (och i år även snaps och julöl) och sedan en gemensam stund i vardagsrummet med presenter och mingel, tog jag i år del av julspelet i kyrkan.

Med det menar jag att jag var med i julspelet. Som skådespelare. Jag hade ett par viktiga roller, för det första som “Pojken som inte vet vad julen betyder” och för det andra som “Herde nummer 3”. För min del krävde det inte så mycket arbete; ett par övningar och effektiv inlärning av repliker. Men det spelar ingen större roll. Budskapet gick fram, julresultatet var kort och koncist och helheten fungerade effektivt, med några fagra julsånger inslängda mellan scenerna (dessa stod såklart våra tre fina sångfåglar för). 

Efteråt kändes det uppfriskande att stå vid dörren med kollektkorgen och önska människorna en god jul. Och sedan få en rad med leenden tillbaka. För att inte tala om den glädjefyllda kramen som en ung herreman ville dela med sig! 

Efter julspelet bar det av med de tidigare nämnda sångfåglarna till sängavdelningen i hälsovårdscentret. Här höll vi en kort andakt kryddad med vackra julsånger i äkta a capella stil. Än en gång fylldes jag av en varm känsla då jag såg glädjetårar fylla de gamlas ögon, några svaga leenden på läpparna och alltjämt nöjda miner. För att inte tala om den hurtiga mannen som kom med dagens bästa replik:

“Förlåt att min hand är så kall – men jag har ett varmt hjärta”

Då kändes det bra att återvända hem och äta upp julgröten! 

Idag har jag spridit julglädje och själv tagit mig åt av den (i form av kramar, ett fint julkort från vänförsamlingen och dylikt). Jag hoppas att du har haft en fridfull julafton! Fortsätt för all del att fira ännu! Det är nu den riktiga festen börjar! 

God jul! 

  

En doft av jul

Välkommen till 12 Events of Christmas: Lucka 8!

Nu är det bara fyra dagar kvar till julafton! Det brukar betyda att familjer stressar in i det sista med julgranen, julmaten och julklapparna. Vår gran hittade in i vardagsrummet igår och idag var det dags för julbak.

En av de bästa sakerna med julen är alla ljud och alla dofter. Vare sig du går in på Stockmann, en helt vanlig ABC eller stiger in i vårt kök så kan du vara säker på att du hör Last Christmas av Wham! minst en gång varje timme – eller alternativt någon version av en gammal julklassiker. Och resten av tiden fylls radion av vattniga, moderna “julsånger” av dagens hetaste artister. Jag hörde idag en “julsång” av självaste Justin Bieber, men har (till all tur) inte en blekaste minnesbild av hur den lät! 

Vissa juljud fastnar. På gott och på ont. Ta bjällrorna till exempel. De finns överallt och tydligen förvandlar de vilken sång som helst till en julsång. Eller den årliga Coca Cola-reklamen, som i år är ovanligt irriterande (den kommer på TV:n bokstavligen vid samma stund som jag skriver detta): “It’s so important to make someone happy. Make just one someone happy. Make someone heart to heart you. Make someone happy. And you will be happy too”.

Nej, jag vill inte köpa Coca-Cola, fastän ni försöker hjärntvätta mig varannan reklampaus! 

Eller ta Giganttis julreklam, med levande smarttelefoner och en julsång jag aldrig har hört. Eller Jaffas julreklam med sjungande frukter som uppträder med en en julsång som jag HAR hört. Eller H&M:s julreklam med en flygande Katy Perry och en låt som jag antar är en av hennes?! Det finns något för alla. 

Men idag har det handlat närmast om dofter. Under eftermiddagen kände jag den söta doften av jullimpa som kom från köket. Och självklart var det ju min kära far som bakade de traditionella limporna för Gud vete hur mångte gången. Efteråt fylldes halva huset av en annan välbekant doft – pepparkakor. Denna gång var det jag som bakade bruna katter, stjärnor, härtan och personer ur en stor klump deg som – detta medger jag – även delvis hamnade in i min mage utan att ta en sväng in i ugnen först. 

Och nu, på kvällen, sitter jag här i vardagsrummet och försöker förgäves känna doften av julgranen som står ett par meter ifrån mig. Istället känner jag endast doften av pepparkakor. Men den doften är åtminstone behaglig. 

Julen doftar och låter på ett speciellt sätt – det är något vi måste njuta och stå ut med i ett par veckor. Och trots att man tröttnat på alla dessa juligheter redan innan julen ens officiellt hunnit börja så saknar man allt detta lika mycket varje år. Tills man ser Valios nya reklam som mixar den nya mjölken med Star Wars. Tills man ser Duracells nya reklam som gör de hyperaktiva kaninerna til Jediriddare. 

Är det jul eller Disney-chefernas feta plånböcker vi firar? 

  

May JJ Abrams forever please you

12 Events of Christmas: Lucka 7 tar oss till julens största film! 

Det var en sen onsdagkväll. Salutorget i Åbo stod tomt, det var mörkt, ingen snö på marken. Jag var lite finare klädd än vanligt eftersom jag varit på SFP i Åbos julglögg just före. Nu styrde jag stegen mot Finnkino, helt intill torget. 

Denna dag hade jag väntat på. Hela året. Kanske till och med mera än jag hade väntat på att se den nya Bond-filmen. Jag steg in i biografen och mina ögon stötte genast på den otroligt klassiskt designade affischen. Jag gick fram till disken och köpte en liten popcorn och en Seven Up.

Det var fem minuter kvar till filmens början när jag satte mig ner i sal fem, rad fyra, plats sex. Salen var så gott som proppfull. Prick klockan 21.15 började det hända. Reklamer som vanligt. Irriterande som vanligt. Till råga på allt visade de två reklam som korrelerade direkt till filmen jag hoppades på att i något skede skulle börja. Väl spelat Disney, lite extra marknadsföring och hjärntvätt i sista minuten, för att öka försäljningen av onödig merchandise. Och varför tittar jag på en rekalmsnutt om Sparbanken i Lieto? Ge mig filmen, jag betalade nästan 12 euro för den! 

Efter en halv evighet, som tog femton minuter (ja, jag kollade på klockan), var det äntligen dags. Den bekanta Lucasfilm-logon blänkte i sina vafkra färger, sedan total mörker. 

“A long time ago, in a galaxy, far, far away”

Mina trumhinnor sprängdes då den välbekanta trumpetfanfaren dånade i mina öron! Och när den gyllene texten började rulla framåt på duken fick jag kalla kårar och jag visste att denna film skulle bli bra. Sedan satt jag och njöt av det bästa två timmars sci-fi jag sett på en väldigt lång tid. Det var både modernt och klassiskt, den var gjord för alla fans men också för nya tittare. Och bättre böev det av alla välskrivna skömt som fick hela salen att brista ut i skratt! 

Men så kom den där scenen … den jag inte kan tala om … jag hatar dig JJ, fast jag visste att du skulle göra det, jag bara visste! 

Och alla favoriter var där! Och så flera nya härliga karaktärer. Skaffa mig en BB-8 nu! 

Varför sitter du här och läser detta? Gå och se den nya Star Wars-flmen omedelbart! Har du sett den redan? Perfekt, se den en gång till! Har du inte sett en endaste Star Wars-film? Perfekt, nu har du en god orsak att allmänbilda dig! 
Nu vet jag hur det kändes att se A New Hope för första gången 1977. Det var en magisk upplevelse. Och så är även denna film. Star Wars har kommit hem, precis som Han Solo säger. Det är smutsigt, det är äkta och det är kaotiskt igen. 

Och visst kan man säga att handlingen känns lite … bekant? 

Minst två finländare har bidragit till filmen. Youtube-sensationen Sara Forsberg skapade ett fiktivt språk för filmen (det förblir dock oklart vilket) och en finsk korgbollsspelare delar rollen som Chewbacca med Peter Mayhew – häftigt! 

JJ Abrams och Disney har gjort det som ingen vågade hoppas på. Star Wars är coolt igen. 

  

En basar för ljuset

Vi är halvvägs! 12 Events of Christmas: Lucka 6!

Det var en kylig söndagmorgon då jag vaknade i min säng hemma hos föräldrarna i Hangö. Idag har vi i Finland firat ljusets dag, den som vi vanliga dödliga kallar för Luciadagen. Min första tanke var att vi säkert får fira den i total mörker på grund av ett elavbrott som två år tidigare. Detta skedde dock inte. Till all tur.

Men Luciadagen förde nog med sig något annat exceptionellt. En liten sak som är en del av ett större projekt. Ett projekt vara syfte är att sprida hopp, glädje och framtidstro åt människor som faktiskt behöver det. Inspirerade av en intervju till regionaltidningen samt ett maffigt understöd från Sparbanksstiftelsen jobbade en grupp aktiva församlingsungdomar i extremt (läs: olagligt) många timmar med att ordna en basar för att samla in mera pengar för vår resa till vänförsamlingrn i Balvi nästa år.

Det här är ett projekt som varit på tapeten en längre tid. Hangö svenska församling har otroligt duktiga och initiativrika ungdomar, inte minst tack vare ett par starkt drivande krafter utan vilka vi knappast skulle ens ha kommit på tanken att ordna en basar – för att inte tala om att resa till Balvi och göra gott! Ett litet antal av dessa ungdomar har i några veckor jobbat med allt från planering och marknadsföring till att baka pepparkakor och julstjärnor, koka knäck, laga senap och gelé, införskaffa lotterivinster…

Själv har jag – tyvärr och beklagligt nog – inte kunnat delta i förberedelserna helt lika intensivt som jag själv hade tänkt mig. Jag tog del av initieringsfasen och var med i ett hörn av planeringen och marknadsföringen men största delen av förberedelserna gick förbi mig på grund av mina andra uppgifter i Åbo.

Det kommer dock andra dagar och våren kommer med ett annat, gigantiskt (i våra mått mätt) evenemang som ännu är i barnaskorna. En andra chans har uppenbarat sig…

Men idag lunkade jag till ungdomsgården på förmiddagen och satte igång basaren för Balvi tillsammans med några andra. Vid tolvslaget var allt färdigt och dörrarna kunde öppnas för allmänheten. Där satt jag i fyra timmar bakom disken och hällde upp kaffe och glögg för besökarna samt sålde dem julgröt och julstjärnor. Vi spred dessa människor lite julglädje samtidigt som de hjälpte oss att skicka glädjen vidare till Lettland nästa vår.

Det var ingen direkt kundrusning till basaren, men antalet besökare var ändå rätt så respektabelt och resekassans saldo fick välförtjänt tillökning. Jag är glad över att vi fått möjligheten att ordna en så fin sak sak som denna och att det funnits initiativ till att göra det ordentligt från första början och att vi faktiskt fått besökare. Min insats behöver man inte stoltsera med, så jag är istället mer än stolt över de som faktiskt lagt ner timtals arbete på det här! Fint jobbat!

Idag gick jag hem med ett leende på läpparna.

En satsning på sitzar

Dags för en dubbellucka idag! 12 Events of Christmas: Evenemang 4 och 5! 

På tisdagen deltog jag i Nyländska Nationens julsitz. Den kunde ha ordnats traditionsenligt i Merkantila Klubbens kokheta klubblokal med det klibbiga golvet och de dämpade färgerna, men denna gång överträffade NN mina förväntningar. Sitzen hölls på nattklubben Vegas i Åbo centrum, där två långbord var uppsatta mitt i salen framför bardisken (strategiskt val!). Feelisen var som vanligt ganska så nära toppen, då nylänningar mellan Hangö och Borgå stämde upp i sång, tömde sina snapsglas och minglade med varandra. Nationens nya styrelse erbjöd på lite extra underhållning i form av en ny julig snapsvisa (sätt in den i sångboken!) och en frågesport med julsångstema i vilken mitt bord fråntogs vinsten på grund av domarnas bisarra beslut. 

Sibbo stod på bordet tidigare än någonsin förut. Drickabiljetterna räckte knappt till. 

Efter den ovanligt kortvariga sitzen var det dags för eftersläpp och dans på scenen bland konstgjort rök. Ja, och karaoke förstås. Bon Jovi och Hector plöjde jag igenom med perfektionism och till dånande applåder. Ledin, som jag sjöng med mina två sångfåglar, gick kanske lite mindre elegant…

En halv dags återhämtning kunde jag unna mig själv. Sedan var det dags igen. 

På onsdag kväll klev jag upp för trapporna till SFP i Åbos kansli och det första jag fick se var bekanta ansikten i färggranna och smått förskräckliga jultröjor (oroa er inte, det var meningen). Själva mötesrummet hade omvandlats till sitzsal där ena väggen ockuperades av ett långt bord som var fyllt med julens läckerheter: skinka, lådor, rosoll och gravad lax! Vi satt oss på våra platser, sjöng för full hals (ledda av kretsens ordförande, med sina intressanta åsnebryggor och torra skämt) och tömde våra glas. Även nu fick vi njuta av lite extra program: julklappar, Jodellåda, snyggfulaste jultröjan-tävling och en hemlig uppgift. Min hemliga uppgift bestod av att “vara hipster om allt”, men eftersom jag inte visste hur jag skulle göra det på ett bra sätt böt jag uppgift.

Lobba för kostymförbud i SU.

Ber om ursäkt. Debbaten blev het och så gott som alla var emot mig. Kan officiellt meddela här att jag inte egentligen vill förbjuda kostymer. De är otroligt bekväma. Älskar att klä mig i kostym. Så kör hårt bara, både flickor och pojkar! 

Det här var en sitz med lite annorlunda prägel. Politik och lobbyverksmahet blandat med snapsvisor och julmat. Elegant och roligt! 

Dags att börja koka lite mera glögg. Kvinnan med ljus i håret närmar sig igen…