Buster-galan 2016

It’s that time of the year again!

Så småningom börjar den årliga prissäsongen, där alla sorters filmer prisas och ges gyllene statyetter av varierande former. Men det finns en ganska viktig filmkategori som tenderar att hamna i skymundan – de så kallade blockbuster-filmerna.

Dessa filmer är avsedda för massorna och är ofta de stora vinstbringande hittarna som vanliga filmtittare på riktigt går och se på. Jag har redan i några år haft som vana att själv belöna de bästa av blockbuster-filmerna i en gala som började som Arvo-galan på ett nuförtiden dött forum, blev Blockbuster Awards på min nuförtiden döda YouTube-kanal och nu slutligen heter Buster-galan och förflyttas hit på min blogg. Nedan följer årets officiella regler samt listan på de filmer som i år tävlar om ära och berömmelse i min lilla lekfulla prisgala. Nomineringarna och vinnarna presenteras på denna blogg vid ett senare skede.

Buster-galan hålls alltså varje år ungefär i mars-april och dess syfte är att belöna de blockbuster-filmer som galor som Oscars och Golden Globes ofta glömmer. Men för att definiera vad en blockbuster egentligen är för något, och också för att hålla antalet filmer som kan nomineras nere i en ansenlig mängd, har jag infört några regler:

  • Alla filmer måste ha haft premiär mellan 1.1.2015 och 31.12.2015
  • Alla filmer måste ha genererat minst 200 miljoner dollar i inkomster världen runt
  • Alla filmer måste ha en budget på minst 100 miljoner dollar
  • Alla filmer måste ha fördubblat sin budget då man tar alla inkomster i beaktande
  • Alla filmer måste ha genererat minst 100 miljoner dollar både inom Amerika och inom Europa
  • Filmerna får inte vara gjorda i första hand som så kallade “Oscar-filmer”
  • Högst 20 filmer får nomineras. De tjugo första filmerna från listan med de mest inkomstbringande filmerna kommer att väljas, ifall de fyller alla kriterier, och övriga filmer som uppfyller kriterierna efter de tjugo första kommer att lämnas utanför.
  • Om den slutgiltiga listan stannar på under tjugo filmer kan jag fylla på med filmer enligt eget val (wildcards), även fast de inte uppfyller alla kriterier. Dock måste dessa filmer ha genererat minst 200 miljoner dollar i intäkter världen runt.

I år finns det sammanlagt sjutton filmer som uppfyller alla kriterier ovan och tre filmer som jag valt att ta med som wildcards. Filmerna är, i alfabetisk ordning:

  1. Ant-Man
  2. Avengers: Age of Ultron
  3. Cinderella
  4. The Divergent Series: Insurgent
  5. Furious 7
  6. Home
  7. The Hunger Games: Mockingjay – Part 2
  8. Inside Out
  9. Jurassic World
  10. Kingsman: The Secret Service (wildcard)
  11. Mad Max: Fury Road
  12. The Martian
  13. Minions (wildcard)
  14. Mission: Impossible – Rogue Nation
  15. The Peanuts Movie
  16. The Revenant
  17. San Andreas
  18. Spectre
  19. Star Wars: The Force Awakens
  20. Terminator: Genisys (wildcard) 

Det är alltså mellan dessa filmer som nomineringarna och priserna bestäms. I år kommer dessa filmer att tävla i 21 kategorier och fem filmer nomineras inom varje kategori. Jag kommer att presentera två kategorier under en dag här på bloggen från och med mars.

Jag tror det är uppenbart vid det här laget, men jag älskar filmer, jag älskar att recensera dem och jag älskar att belöna dem som om det egentligen spelade en roll. Du får alltså gärna hänga med när det blir dags får årets Buster-gala!

Vi saknar dig, Severus!

Ett nytt år för alltid med sig obehagliga saker. Idag fick världen höra om en av dem. 

Nyheten kom som en total överraskning för mig. Jag stod mitt i korridoren i en K-market i centrala Åbo och stirrade på orden som en kompis skrivit på Whatsapp. Jag brydde mig inte om alla människor som trängde sig förundrat förbi mig. 

Severus Snape är död!

Det kunde inte vara sant! Jag var tvungen att kolla upp Facebook, och visst, samma horribla nyhet återkom flera gånger genom olika massmediers sidor. 

Alan Rickman, en älskad och legendarisk skådespleare, mannen vi älskar att hata i alla bovroller, dog idag. Han blev 69 år gammal då cancern tog honom med sig. Han var Severus Snape. Han var Hans Gruber. Han var sheriffen av Nottingham. Han hade en av de mest välkända rösterna i filmhistorien. Och nu är allt detta borta, och vi kommer att sakna det för alltid. 

Och det ironiska är att det inte ens gått en vecka sedan musiklegenden David Bowie dog, också han vid 69 års ålder och bortrövad av cancern. 

Vad är det du vill cancer? Varför tar du folk med dig såhär? Är du nöjd nu? Vem ska du ta härnäst? Faktum är att alldeles för många människor dör alldeles för tidigt på grund av cancer. Största delen får aldrig såhär stor publicitet, men tragedin är precis lika stor. Stick och brinn cancer, vi vill inte ha dig här! 

Och kanske det mest ledsna med allt dehär är att Rickman aldrig fick uppleva visionen som han hade framför sig:

When I’m 80 years old and sitting in my rocking chair, I’ll be reading Harry Potter. And my family will say to me, “After all this time?” And I will say, “Always.”

Vi kommer att sakna dig David Bowie. Vi kommer att sakna dig Alan Rickman. 

En stor del av miljontals människors barndom har nu försvunnit. För att aldrig återkomma. Du finns i våra minnen, i alla filmer du gjort, i bilder och artiklar. Du finns inte mera, men det du lämnat efter dig försvinner aldrig! 

Vila ifred, Alan!

  

May JJ Abrams forever please you

12 Events of Christmas: Lucka 7 tar oss till julens största film! 

Det var en sen onsdagkväll. Salutorget i Åbo stod tomt, det var mörkt, ingen snö på marken. Jag var lite finare klädd än vanligt eftersom jag varit på SFP i Åbos julglögg just före. Nu styrde jag stegen mot Finnkino, helt intill torget. 

Denna dag hade jag väntat på. Hela året. Kanske till och med mera än jag hade väntat på att se den nya Bond-filmen. Jag steg in i biografen och mina ögon stötte genast på den otroligt klassiskt designade affischen. Jag gick fram till disken och köpte en liten popcorn och en Seven Up.

Det var fem minuter kvar till filmens början när jag satte mig ner i sal fem, rad fyra, plats sex. Salen var så gott som proppfull. Prick klockan 21.15 började det hända. Reklamer som vanligt. Irriterande som vanligt. Till råga på allt visade de två reklam som korrelerade direkt till filmen jag hoppades på att i något skede skulle börja. Väl spelat Disney, lite extra marknadsföring och hjärntvätt i sista minuten, för att öka försäljningen av onödig merchandise. Och varför tittar jag på en rekalmsnutt om Sparbanken i Lieto? Ge mig filmen, jag betalade nästan 12 euro för den! 

Efter en halv evighet, som tog femton minuter (ja, jag kollade på klockan), var det äntligen dags. Den bekanta Lucasfilm-logon blänkte i sina vafkra färger, sedan total mörker. 

“A long time ago, in a galaxy, far, far away”

Mina trumhinnor sprängdes då den välbekanta trumpetfanfaren dånade i mina öron! Och när den gyllene texten började rulla framåt på duken fick jag kalla kårar och jag visste att denna film skulle bli bra. Sedan satt jag och njöt av det bästa två timmars sci-fi jag sett på en väldigt lång tid. Det var både modernt och klassiskt, den var gjord för alla fans men också för nya tittare. Och bättre böev det av alla välskrivna skömt som fick hela salen att brista ut i skratt! 

Men så kom den där scenen … den jag inte kan tala om … jag hatar dig JJ, fast jag visste att du skulle göra det, jag bara visste! 

Och alla favoriter var där! Och så flera nya härliga karaktärer. Skaffa mig en BB-8 nu! 

Varför sitter du här och läser detta? Gå och se den nya Star Wars-flmen omedelbart! Har du sett den redan? Perfekt, se den en gång till! Har du inte sett en endaste Star Wars-film? Perfekt, nu har du en god orsak att allmänbilda dig! 
Nu vet jag hur det kändes att se A New Hope för första gången 1977. Det var en magisk upplevelse. Och så är även denna film. Star Wars har kommit hem, precis som Han Solo säger. Det är smutsigt, det är äkta och det är kaotiskt igen. 

Och visst kan man säga att handlingen känns lite … bekant? 

Minst två finländare har bidragit till filmen. Youtube-sensationen Sara Forsberg skapade ett fiktivt språk för filmen (det förblir dock oklart vilket) och en finsk korgbollsspelare delar rollen som Chewbacca med Peter Mayhew – häftigt! 

JJ Abrams och Disney har gjort det som ingen vågade hoppas på. Star Wars är coolt igen.