Första gången gillt

Idag gjorde jag något som jag aldrig förut gjort – och ärligt talat hade jag aldrig ens tänkt mig att göra det, trots att så många andra gjort fet flera gånger.

Jag besökte den årliga Stafettkarnevalen, som är ett två dagar långt idrottsevenemang där finlandssvenska grundskolor och andra stadiets skolor tävlar mot varandra i en rad stafettgrenar.

Tävlingen ordnas i maj varje år och går vanligtvis av stapeln i Olympiastadion i Helsingfors, men har nu i tre års tid utlokaliserats till andra orter eftersom stadion genomgår en grundlig renovering. Förra året tävlade man i Vasa, året innan i Esbo och nu var det alltså Åbos tur. Paavo Nurmi Stadion i hjärtat av Åbo fick stå som värd (det var för övrigt även första gången jag besökte åbobornas idrottsstadion…)

Tusentals barn i alla åldrar; hundratals vuxna – såväl lärare som personal; ett oändligt hav av hejarklackar i alla de färger; YLE:s och Radio X3M:s tält, kameror och reportrar; tiotals finlandssvenska organisationer, föreningar och sammanslutningar; en söt doft av glass och godis blandat med den karakteristiska doften av pyttipanna, hot dog och kaffe. Ungefär så skulle man kunna beskriva den färgglada spektakel som Stafettkarnevalen är. Karnevalkänsla i ypperligt sommarväder, helt enkelt.

Själva karnevalen har ordnats sedan början 1960-talet och är numera ett massivt och omtyckt evenemang – och det kan jag förstå. Stafettkarnevalen för samman de flesta svenskspråkiga skolor på fastlandet och på Åland under ett veckoslut av gemenskap, lekfulla tävlingar, glädje och motion. Den främjar inte bara socialt umgänge utan även motion bland barn och ungdomar – något som verkligen inte kan tas för givet nuförtiden.

Genom åren har Stafettkarnevalen vuxit till sig och blivit en av årets höjdpunkter för flera elever och lärare i Svenskfinland. Numera är hejarklackstävlingen minst lika populär och viktig som stafetterna och man kan vara nästan säker på att någon mer eller mindre stor finlandssvensk artist uppträder under karnevalen. Medierna rapporterar om veckoslutets händelser live via nätet och det går bra att följa med stafetterna på soffan där hemma genom livesändningar och konstanta uppdateringar på sociala medier.

Jag har aldrig fått ta del av denna glädjefyllda gemenskap, så i år bestämde jag mig för att äntligen ta reda på vad det hela går ut på. Stafettkarnevalen är ett fullständigt öppet evenemang, så alla nyfikna får komma och följe med stafetterna. I tältbyn invid stadion har man möjlighet att bekanta sig med flera föreningars verksamhet, delta i tävlingar och aktiviteter eller helt enkelt bara prata med folk. Publiken får följa med tävlingen på läktaren eller genom en stor screen i ena ändan av stadion – stafetterna refereras hela tiden och luften fylls av hejarklackarnas hurrarop, publikens bifall och de övriga åskådarnas sorl.

Jag tror jag aldrig har njutit av ett sportrelaterat evenemang så mycket. Detta är glädje, gemenskap och motion i bästa möjliga form. Må denna karneval fortsätta aktivera och motivera våra barn och ungdomar i all framtid.

Nästa år återvänder tävlingen högst antagligen till sitt hem i Helsingfors, men jag hoppas att den någon vacker dag återigen går av stapeln i härliga Åbo.

20180519_133450

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s